Tomi ka dhimbje dhëmbi. Atij i dhëmb shumë dhëmbi.
Tom har tandvärk. Hans tand gör väldigt ont.
Ai duhet të shkojë te dentisti, por më parë i duhet diçka për dhimbjen.
Han behöver träffa sin tandläkare, men först behöver han någonting mot smärtan.
Ai shkon te farmacia më e afërt.
Han kör till det närmsta apoteket.
“Kam dhimbje dhëmbi,” thotë. “Keni ndonjë gjë për këtë?”
“Jag har tandvärk” säger han. “Har du något för det?”
“Po, këtu keni disa qetësues. Nuk ju duhet recetë për këto.”
“Ja, här är några smärtstillande. Du behöver inte recept för dessa.”
“Faleminderit. Sa kushtojnë?”
“Tack. Hur mycket kostar de?”
“Kushtojnë nëntë euro. Por duhet të shkoni te dentisti.”
“De kostar nio euro. Men du borde träffa en tandläkare.”
“Në rregull, do e telefonoj dentistin tim nesër në mëngjes.”
“Okej, jag ska ringa min tandlärare i morgon bitti.”
“Nëse ju duhet një ilaç më i fortë, duhet të merrni një recetë nga dentisti ose mjeku juaj.”
“Om du behöver starkare medicin så behöver du få ett recept från din läkare.”
“Faleminderit! Mirupafshim.”
“Tack! Hej då.”
